Delaktighet är inte någonting en elev har eller saknar, det är en upplevelse som uppstår i samspelet med elevens sammanhang. Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) delaktighetsmodell ger oss ett teoretiskt ramverk för tillgänglighet. Men hur omsätter vi de teoretiska principerna till skolvardagen? Arbetssättet PAX i skolan ger ett praktiskt stöd för hur skolan kan möta delar av modellens komponenter.
Delaktighetsmodellen
Delaktighetsmodellen från SPSM är ett verktyg för att utveckla skolans lärmiljöer. Den flyttar fokus från elevens individuella svårigheter till hur lärmiljön kan anpassas. För att kartlägga och förstå skolvardagen utgår modellen från sex samverkande aspekter: tillgänglighet, tillhörighet, samhandling, erkännande, engagemang och autonomi. När dessa teoretiska principer ska bli verklighet i klassrummet är PAX i skolan ett exempel på ett praktiskt stöd med evidensbaserade verktyg för att främja trygghet, glädje och studiero.
Delaktighetsaspekternas koppling till PAX-klassrum
Tillgänglighet – handlar om att forma en fysisk, pedagogisk och social lärmiljö där ramar är tydliga och möjliga att nå för alla elever. I ett PAX-klassrum skapar eleverna och läraren gemensamma förväntningar, exempelvis på röststyrka och kroppslig rörelse, genom korta avstämningar inför varje ny aktivitet. När oskrivna eller ”dolda” förväntningar uttalas blir det lättare för fler elever att förstå och öva på dem.
Erkännande – handlar om hur omgivningen ser på elevens närvaro; att vara accepterad och sedd av kamrater och lärare som någon som tillhör gruppen. I ett PAX-klassrum övar eleverna på att uppmärksamma och skriva uppskattande ord om varandras positiva handlingar. Det motverkar exkludering och bygger en stark gemenskap i klassen.
Engagemang – uppstår när lektioner och aktiviteter väcker motivation, glädje och en känsla av meningsfullhet hos eleven. I ett PAX-klassrum firas elevernas ansträngningar ofta och regelbundet efter att klassen följt förväntningarna. Genom korta, lekfulla pauser som görs tillsammans skapas hög entusiasm, glädje och motivation för klassrumsarbetet.
Samhandling – innebär att två eller flera personer deltar och bidrar i samma handling, att elever engagerar sig och gör något tillsammans. Verktyget PAX-spelet bidrar till att skapa en trygg samarbetskultur där elever i grupp stöttar varandra mot att följa de gemensamma förväntningarna. Forskning visar att detta ökar hjälpsamma och stöttande interaktioner i klassrummet och tydligt minskar kritiska kommentarer gentemot varandra.
Autonomi – innebär att eleven får möjlighet att påverka sin situation och ha inflytande över vad hen gör, hur hen gör det och med vilka inom givna ramar. Grunden i PAX är att eleverna själva är med och sätter förväntningarna och sedan utvärderar hur det gick. Möjligheten att stanna upp och reflektera över vad som fungerade bra och vad som kan övas mer på ger eleverna ett verkligt inflytande över sin skoldag.
Tillhörighet – innebär att eleven formellt har rätt att ingå i ett sammanhang, en skola och en klass. Det handlar om att eleven är formellt inskriven eller mottagen i en specifik skola, skolform. PAX i skolan är inte en del av just tillhörighetsaspekten.
En trygg skoldag skapas med delaktighet
Genom att koppla ihop Delaktighetsmodellens ramverk med PAX i skolans konkreta verktyg, får skolan fina förutsättningar för ett aktivt arbete med elevernas delaktighet. När vi ger eleverna ett gemensamt språk, tydliggör förväntningarna och firar framstegen tillsammans, skapar vi förutsättningar för alla elever att utvecklas, trivas och lyckas i skolan.
Vill du veta hur du skulle kunna kombinera PAX med din skolas arbete med delaktighetsmodellen? Då kan du boka ett videomöte med oss på paxiskolan.se!
Referenser
Om PAX-verktygen: Johansson, M., Biglan, A., & Embry, D. (2020). The PAX Good Behavior Game: One model for evolving a more nurturing society. Clinical Child and Family Psychology Review, 23(4), 462–482. https://doi.org/10.1007/s10567-020-00323-3
Spelet ökar positiva kommentarer mellan elever: Groves, E. A., & Austin, J. L. (2019). Does the Good Behavior Game evoke negative peer pressure? Analyses in primary and secondary classrooms. Journal of Applied Behavior Analysis, 52(1), 3–16. https://doi.org/10.1002/jaba.513
Delaktighetsmodellen från SPSM: Szönyi, K., & Söderqvist Dunkers, T. (2018). Delaktighet – ett arbetssätt i skolan (5:e tryckn.). Specialpedagogiska skolmyndigheten. https://www.spsm.se/webbutiken/publikationer/delaktighet—ett-arbetssatt-i-skolan/
