Rekryteringen av barn och unga till kriminella nätverk är ett växande samhällsproblem. Enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) sker rekryteringen ofta genom äldre ungdomar som knyter yngre till sig i syfte att utnyttja dem för narkotikahantering och annan kriminalitet. Många barn dras in i dessa miljöer redan i 12–15-årsåldern och har då ofta en historia av utanförskap och beteendeproblem. Samtidigt visar forskning att tidiga, universella insatser kan spela en avgörande roll för att förebygga antisocialt beteende och skapa positiva utvecklingsvägar för barn.
Ett verktyg som visat lovande effekter inom detta område är PAX-spelet, den svenska versionen av det evidensbaserade programmet Good Behavior Game (GBG). Genom att implementera PAX i skolan i klassrummet kan skolor bidra till att minska beteendeproblem, stärka sociala band och i förlängningen motverka risken för att unga hamnar i destruktiva miljöer.
Kriminella nätverk rekryterar unga – men kan vi förebygga?
Brås rapport Barn och unga i kriminella nätverk visar att många barn som rekryteras till kriminalitet saknar positiva sociala sammanhang och ofta redan har ett utåtagerande beteende. Äldre inom nätverken identifierar och utnyttjar dessa barn, som i sin tur ofta rekryterar ännu yngre individer i en sorts kedjereaktion. De kriminella nätverken skapar starka sociala strukturer där barn och unga formas in i en kultur av lojalitet, våld och ekonomiskt beroende av äldre kriminella.
Forskning visar dock att antisocialt beteende inte är en medfödd egenskap eller fast personlighetsdrag, utan snarare en utvecklingsprocess där normbrytande och utåtagerande beteenden utvecklas över tid och påverkas av miljön. Därför är det avgörande att skapa alternativa, positiva sociala sammanhang tidigt i barnens liv. Skolan är en central arena för detta, och det är här PAX-spelet kommer in i bilden.
PAX-spelet – en del av lösningen
Studien Understanding Mechanisms of Change in the Development of Antisocial Behavior av van Lier och kollegor visar att Good Behavior Game (GBG) har en kraftig inverkan på barn som befinner sig i riskzonen för att utveckla antisocialt beteende. I en långsiktig uppföljning såg forskarna att barn som deltog i spelet uppvisade minskad aggressivitet, färre konflikter och bättre relationer med sina klasskamrater. De barn som hade störst risk att utveckla antisociala beteenden visade också den största positiva förändringen. Insatsen började i årskurs två, och effekterna var märkbara upp i mellanstadiet.
I Sverige implementeras PAX-spelet (en version av Good Behavior Game) som det sista verktyget i ett paket om tio verktyg, där de nio tidigare verktygen syftar till att både elever och lärare får öva på olika färdigheter steg för steg, för att sedan sammanfogas när eleverna börjar spela PAX-spel. PAX-spelet bygger på samma principer som i forskningsartikeln. PAX-spelet är en gruppaktivitet där eleverna antar en lekfull utmaning – att under en begränsad tid fokusera på att hålla sig till de tydliga förväntningar för klassrumsmiljön som eleverna kommit fram till tillsammans. Elevernas ansträngningar och positiva beteenden firas genom roliga, korta belöningar och uppmuntran från vuxna. PAX-spelet struktur uppmuntrar barnen till samarbete snarare än konkurrens, och stärker barnens sociala färdigheter. Forskningen visar att en trygg skolmiljö, där elever får öva på att samarbeta, kan bryta de negativa mönster som annars kan leda till kriminalitet i tonåren.
En förebyggande strategi med långsiktig effekt
Att förhindra rekrytering till kriminella nätverk kräver ett brett spektrum av insatser, från lagstiftning och polisarbete till sociala insatser och familjestöd. Men vi får inte glömma skolans roll som en av de viktigaste skyddsfaktorerna för barn i riskzonen. Genom att implementera beprövade, universella program som PAX-spelet kan vi ge barn de verktyg de behöver för att göra positiva val i livet – och minska risken för att de dras in i destruktiva miljöer.
Källor
Vill du läsa mer rekommenderar vi att du tar del av dessa källor
